tag:blogger.com,1999:blog-339377852011-12-18T21:50:16.868-08:00Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.comBlogger301100tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-21476890150439282432010-11-18T04:56:00.000-08:002010-11-21T13:26:30.857-08:00

För några veckor sedan fick jag en fråga av en kursdeltagare, som jag tyckte var så intressant att jag frågade om det gick bra att publicera den på min blogg, vilket det var. Eftersom vi drabbats av sjukdom i familjen och det har skapat en ny situation som krävt en del när det gäller att anpassa sig, så har både bloggandet och skrivandet kommit i skymundan ett tag.Men... Nu är jag här - och nu

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-974869129704982932008-03-29T01:53:00.000-07:002008-03-29T02:27:48.704-07:00

Det här lilla kåseriet/goda rådet kom via ett nyhetsbrev jag prenumererar på ("Guide to Literary Agents"). Jag tycker den här killen har ett härligt förhållningssätt till skrivandet, och vill här dela med mig av det han förmedlar:Fritt översatt:------------------------------Om du är som jag, blir du uttråkad efter att ha arbetat på samma projekt ett tag. Som alla författare behöver vi variation -

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-7829043924958993842008-03-08T02:34:00.000-08:002008-03-08T02:54:38.905-08:00

Ja, jag gillar middagar. Den stela polityr som enligt tradition ska råda vid större sammanhang är jättekul att leka med. I Det rätta skälet finns ett par stycken, alla med olika syften.Här är huvudkaraktären Charlie tvingad att medverka på en bröllopsmiddag för sin odrägligt perfekta kusin på morssidan. Hennes kavaljer är Dr Akshay Sangwal, rättsläkare på New Scotland Yard -- trots att hennes mor

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-32485079406504523262007-07-08T00:05:00.000-07:002007-07-10T00:20:55.723-07:00

Cool like plastics postade en kommentar på mitt inlägg Karaktärernas röster -- att hitta fram (6 Sept 2006). Jag surfade givetvis vidare och kollade in bloggen, och oj, vad jag kände igen problemet. Det här med karaktärens röst är så otroligt viktigt. Karaktärerna bär ju faktiskt upp en stor del av historien. Och jag tror att alla som skriver i någon mån på något ställe i sin berättelse har

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-72659196634717237552007-06-16T01:01:00.000-07:002007-06-16T08:39:33.630-07:00

Att tänka i former, färger och symboler är ett sätt att få struktur på berättelsen. Det kan tjäna som ett verkligt kraftfullt sätt att hålla allting samman, och skapa en grundton som håller genom hela boken.Följande har berättats av Diana, och fångats upp av en av hennes fans -- Kathy från Reno -- som skrivit ner den för oss (och jag har översatt):Sjöfararens form är en flätad hästsvans. Det vill

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-38709102989766025282007-05-15T06:38:00.000-07:002007-05-15T12:04:36.885-07:00

Jag gillar att skriva middagsscener. Det är alltid kul att se hur folk beter sig under bjudningar, där regeln är att man ska vara artig och korrekt, och hålla masken inför sällskapet -- och där man sällan lyckas med den saken. Det brukar finnas gott om underströmmar att leka med. Dessutom trivs jag bra med dialoger. Här fick jag använda mig av dem i rikligt mått. Här har min huvudkaraktär Charlie

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-81287130294626048362007-03-08T00:41:00.000-08:002007-03-08T00:53:55.346-08:00

Mary Sue's -- vad är det? Ja, jag visste det inte själv förrän nu i dagarna, när jag sprang på fenomenet på CompuServe. En Mary Sue är den engelska termen för en karaktär som porträtteras på ett överidealiserat sätt, och som saknar brister eller har romantiserade brister. Dessa karaktärer ses ofta som en projicering av författarens egna fantasier. Termen har uppstått ur fanfiction-genren --

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-43066517017937522322007-03-07T07:09:00.000-08:002007-03-07T07:14:23.795-08:00

Okay, här är finalen. Ganska kort, sådär. Och det var allt för denna gång :-)-----------------------------Utdrag ur Legacycopyright Linda Govik, 2007Léan held Samil’s head, patted the silken nose, and felt the fast, hot blowing of his breath against her palm. While Jacob put the gun to the spot right behind the animal’s ear, adjusting the barrel to find the cleanest angle, she kissed the smooth

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-66583640128057666012007-03-04T11:56:00.000-08:002007-03-05T03:50:56.750-08:00

Här är fortsättningen. Återigen -- scenen är kanske inte helt klar, men så här ska den se ut på ett ungefär. God läsning!--------------------------------------------------Utdrag ur LegacyCopyright Linda Govik, 2007Jacob led the way. Silently and doggedly he trampled the ground, anxious to reach the grove hardly visible a short distance before them: its trees and shrubberies not more than black,

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-16247916136254891902007-02-28T04:13:00.000-08:002007-02-28T04:21:03.095-08:00

Okay, här är nu hästscenen. Den är ganska lång, så jag har delat upp den som en liten följetong. Och den är inte klar, men nästan. Kommentarer, förslag, kritik eller rent av bannor tas gärna emot.--------------------------------------------------------Utdrag ur LegacyCopyright Linda Govik, 2007The banging was so hard it made the whole door shake. Jacob sat up in the bed, eyes gleaming in the dark

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-68565956123528739932007-02-22T08:08:00.000-08:002007-02-22T08:13:56.319-08:00

Minns ni mitt tidigare inlägg om arcs? Här är en annan variant; emotionella arcs. Berättar lite om en teknik där man i huvudsak strukturerar storyn utefter karaktärernas känsloreaktioner. Mycket intressant, och användbart. Här är artikeln.

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-6179455122696186402007-02-13T11:42:00.000-08:002007-02-13T12:13:05.357-08:00

Enligt detta inlägg var det William Faulkner som sa det först; kill your darlings. Och precis som författaren till inlägget snabbt förklarar, betyder inte det att man ska ta en motorsåg och göra rent hus därhemma - utan helt enkelt att man måste våga göra sig av med de där små styckena i manuset som man älskar så högt, men som egentligen inte har någon funktion alls att fylla.Själv hade jag en

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-16201928640105846832006-12-28T12:18:00.000-08:002006-12-29T02:56:44.836-08:00

Lite tekniska detaljer är aldrig fel, eller hur? En sak som du förmodligen kommer att stöta på när du ska skicka iväg ditt manus till förlagen, är att en del kräver synopsis. Det står aldrig hur dessa ska se ut, eller vad de innebär. Ska hela berättelsen lyftas fram, eller ska det se ut ungefär som baksidan på en bok? Hur lång ska den vara?Här i Sverige känns det åtminstone som att detta är av

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-21903411090819833392006-12-13T04:30:00.000-08:002006-12-13T05:00:31.276-08:00

Jag antar att den är en fortsättning på den berättelse jag redan lagt ut - den om Thea. Skrev det här på en halvtimme, vet inte vart det leder än. Men det är väl bara att hänga på. Skön avkoppling var det, i varje fall.......Höstsolen hängde låg på himlen, mättat guld mot en himmel som tycktes vilja sluka den med sitt blåaktiga mörker, som stal dess värme och ersatte den med sin egen, bittra kyla

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-919972072739529862006-12-01T00:14:00.000-08:002006-12-04T05:54:40.126-08:00

I den första boken i Diana Gabaldons serie om Claire och Jamie - Främlingen eller Outlander - befinner sig huvudpersonen Claire på ett kontor, och får där hålla en skalle som hittats i en grotta på Haiti. När hon rör skallen, går en skälvning genom hennes arm, som fortplantar sig genom hela hennes kropp. Två böcker senare befinner hon sig i Haiti, där hon slår en yxa i huvudet på en motståndare (

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1159770055083152472006-10-01T23:03:00.000-07:002006-10-18T00:39:35.626-07:00

Glöm det där med att döda en valp. Ibland kan man behöva tillfoga sina karaktärer skador på olika sätt istället. Jag kan speciellt tänka mig att det för fantasy-författare kan bli aktuellt, eftersom det brukar förekomma en del kamper i den genren. Också deckarförfattare kan ha nytta av lite kunskaper om sårskador. Det är ju alltid kul att kunna skapa detaljer som är helt korrekta och realistiska,

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1159513463686803602006-09-28T23:53:00.000-07:002006-09-29T00:04:23.833-07:00

Kom vidare med storyn om Thea. Det börjar kännas bättre och bättre. Jag gillar stilen, som är ganska annorlunda mot "Det rätta skälet", lite mer kantig och lite mer "svensk". Det här är fortfarande bara ett utkast, vilket betyder att jag förmodligen kommer att polera både en och två gånger innan jag är helt nöjd. ------------------------------------- Morgonen var alltid hektisk, full av avsked

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1159342737241817732006-09-27T00:38:00.000-07:002006-09-27T05:13:44.533-07:00

När jag skriver använder jag faktiskt nätet mest av allt. Som nybörjare, eller åtminstone en med begränsade resurser, känns det som en ganska bra väg att ta. Dessutom var det en nutidsroman, om saker jag kände till. De saker jag inte kände till, var relativt enkla att ta reda på över nätet. Blir det (Gud give) en fortsättning på romanen, kommer jag förmodligen att lägga ner mer tid och

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1159340161369039622006-09-26T23:54:00.000-07:002006-09-26T23:56:11.110-07:00

Säg att du nu har hittat den fakta du vill ha - genom böcker, eller på internet. Hur vet du då vad du ska använda när du börjar skriva? Först och främst ska man inte få panik om man inte vet - ibland vet man inte alls var saker och ting hamnar förrän man skrivit en stund.En del författare väljer en speciell era att skriva om, för att de dras till den och möjligtvis redan vet en del om den. I

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1159260267955657352006-09-26T01:02:00.000-07:002006-09-26T01:44:28.566-07:00

Nu när jag faktiskt har fått uttryckligt tillstånd av Diana att ta smått och gott ur hennes bok, får jag väl se till att ösa på med ännu en lektion ur The Outlandish Companion :-)Den här gången handlar lektionen om Research. Alltså, hur man letar fakta, var man letar fakta (och kanske varför man letar fakta). En del kanske tycker att det är en aning tråkigt - man vill gärna skriva boken, inte

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1158742345740314012006-09-20T01:45:00.000-07:002006-09-20T01:52:30.683-07:00

Här är en början på en ny... någonting. En roman, kanske. Det är ett utkast, obearbetat, men jag publicerar det ändå. Jag vet inte ännu, men den här historien känns ganska trevlig. Jag kanske fortsätter på den.----------------------------------Vardag. En kopp kaffe och knäckebröd med Kalles, sedan på med paltorna och ut i bitande höstkyla. Ta hand om andras gapiga ungar på avdelningen Solstrålen.

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1158524919437810532006-09-17T12:56:00.000-07:002006-09-20T05:26:41.883-07:00

Jag snubblade över en diskussion på CompuServe som handlade om att skapa chock och hur långt en författare vågar gå med sina blodigare detaljer. En del författare - och särskilt de som skriver romantik - vågar inte bli alltför våldsamma eller blodiga av rädsla för att stöta bort sina läsare.Den person som ledde den här särskilda diskussionen på CompuServe heter Jo Bourne, och leder

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157700767640464272006-09-07T23:30:00.000-07:002006-09-08T05:30:57.906-07:00

Har du sett klyschor i böcker någongång? Eller skapat några själv? Vissa är ganska lätta att hitta, som meningar av typen "stark som en oxe". Andra gånger är själva karaktärerna klyschor. Men det finns andra klyschor.Det följande är taget ur en artikel från websiten writersdigest.com, mycket fritt översatt av mig. Även om allting inte är helt noggrant översatt, och en del är tillagt av mig, är

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157644377160807412006-09-07T08:43:00.000-07:002006-09-08T05:24:59.116-07:00

Elmore Leonard, amerikansk författare, listar på sin website tio regler (eller snarare förbud) i skrivandet, som man - enligt honom! - måste hålla sig till för att det ska bli en godtagbar bok.1. Ha aldrig väder i en öppningsscen. Läsaren kommer, enligt Leornard, spendera mer tid åt att leta efter människor än bry sig om väderförhållandena.Lindas kommentar: Jag tror att det är ett vanligt misstag

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157545924696132672006-09-06T05:08:00.000-07:002006-09-08T05:38:20.070-07:00

Anta nu att du vill börja skriva en historia. Du måste ha karaktärer. Så - hur skapar du dem?Jag brukar börja med att hitta ett passande namn. Namn säger en hel del om en person. Jag brukar kunna fundera ut någon enstaka egenskap hos mina karaktärer som säger en del om deras personlighet som jag ser den. Sedan försöker jag hitta ett namn som utgår från det - det finns många bra sajter för det här

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157537308075283212006-09-06T02:19:00.000-07:002006-09-08T05:37:25.413-07:00

Ja, det här med karaktärer. Det är ganska viktigt, eller hur? Hur man skapar dem, och hur man ger dem liv. Några menar att karaktärerna är det viktigaste i en roman - för om man inte bryr sig om hur det går för dem, bryr man sig knappast om historien heller. Det kanske är så. Hursomhelst verkar personteckningen vara en sak man tittar noga på som lektör på ett förlag. Redan i de första kapitlen

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157528186848684762006-09-06T00:32:00.000-07:002006-09-06T03:22:25.083-07:00

En viktig detalj i planerandet av eran roman, som inte får glömmas någon gång under arbetet, är Konflikten. Utan konflikt - ingen historia. Ta flickan som ska gå efter vatten. Om det inte finns några problem, hämtar hon sitt vatten i brunnen och går hem. Och i ärlighetens namn - hur kul är det? Skapa en konflikt i scenen: finns det ett hinder på vägen? Ett träd som vält över stigen? Spannen

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157527969658037852006-09-05T23:44:00.000-07:002006-09-06T06:15:05.660-07:00

Som ni alla antagligen vet, måste romanen komma någonstans ifrån - det måste finnas en tanke bakom. Hur stor och hur viktig tanken är, spelar, i min mening, ingen som helst roll. Och varifrån tanken kommer - genom en person ni har sett på stan, genom en händelse, eller genom att ni bara fått "en vision" om en idé - spelar heller ingen roll. Ingen kan säga att något är rätt eller fel, och jag tror

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157525024217525192006-09-05T23:38:00.000-07:002006-09-07T05:46:03.620-07:00

Jag börjar med att lägga ut första kapitlet i min egen roman, som är en deckare. Just nu går den under namnet "Det rätta skälet", och handlar om en ung kvinna från London som hamnar på den Engelska ostkusten, och där snubblar över ett mord. Ni får jättegärna kommentera, kritisera, såga, berömma... vad som helst!-----------------------------------------------------Första kapitlet ur ”Det rätta

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-33937785.post-1157524688132477002006-09-05T23:24:00.000-07:002006-09-05T23:38:08.140-07:00

Okay, det här är ännu en blogg, fastän det borde ha varit en hemsida. Så småningom kanske det blir det också, det beror på. I ärlighetens namn var det här det enklaste sättet för mig att starta en liten skrivarlya med tips, inspiration och annat för blivande författare (eller etablerade sådana). Jag kommer (förmodligen) att posta lite snuttar ur min bok, så att ni kan kommentera, eller så att vi

Linda Ghttp://www.blogger.com/profile/16715344749353629161noreply@blogger.com0